Dressyr träning

Det blev som väntat en lång dag, och hästarna har gjort ett bra jobb.

Olof var helt fantastisk att träna för, sällan har jag mött en tränare som på ett lugnt sätt blandande pedagogik och känsla- tillsammans med en glimt i ögat och sinne för humor. Ninja jämfördes med en längdskidåkare och jag fick en pedagogiskt släng av sleven – ”med det faktum att du är kort, så måste du lära dig att rida tekniskt och smart”

Vad gällande Ninja diskuterade vi hans udda exteriör och det faktum att bakbenen är i grannkommunen. På honom måste jag börja rida kortare steg, i balans från bakdelen och låta honom ta sig tid i igångsättningarna- så länge steglängden blir för stora.

Calissa hade redan gått upp i 180 atomer innan vi ens kom in ridhuset. Hon var allmänt spänd och tittig, vilket resulterade i att hon vart lite blockerad och brötade på en del. Fick ingen super känsla men Olof tyckte att jag löste det hela bra genom att vara konsikvent och pedagogisk.

IMG_1137

 

Vad gällande mig själv tyckte Olof att jag var lättlärd och hade lätt för att omvandla instruktioner till ridning. Jag fick bra nycklar och många aha upplevelser att jobba vidare med- som att sitta stilla i sadlen och låta hästarna bära mig. Som att ta en förhållning och verkligen se till att den går igenom och som att bli effektiv i det jag gör.  att tänka på är också-  när jag får kämpa för att sitta i sadlen, då måste jag ändra på något. Tänk mindre på hur det ser ut och våga leta efter en känsla.

Jag är så redo för morgondagens träningar !

En miljon kramar T

Godmorgon från Skåne

Godmorgon vänner, uppe med tuppen ? Självklart

igår jobbade jag halvdag för att sedan packa lilla lastbilen full och rullade ner mot Skåne, vackra vackra Skåne. Det känns skönt att vi har ett distansförhållande du och jag. i ett helt år. Hästarna installerade sig bra går, kissade, gödslade, drack och åt normalt. Det är lite knepigt att åka iväg med hästar som är så gröna, man vet inte riktigt vad som är normalt beteende vid långfärd och inte. Det gäller att läsa och lära sig deras beteende även vid dessa tillfällen.

Dagen till ära ska vi rida dressyr lektion för Olof Axelsson och i morgon väntar hoppträning och konditions test för Maria gretzer. Tänkte uppdatera er, bildbomba och analysera. Hänger ni på?

Jag skall sitta på första hästen kl 09. Frukosten finns i magen och jag tänkte rulla bort mot stallet strax. Detta blir en bra dag, och kvällen tillära hoppas jag få träffa mina saknade tjejer!

En miljon kramar T

Att säga nej

Jag har i hela mitt liv varit bra på att säga nej. Som i nej mamma jag vill inte-  till, fuck you samhället, dra åt helvete jag ser ut som jag vill. Jag har i hela mitt liv varit expert på att göra det jag vill, på att säga nej jag pallar inte dra dit, jag är expert på att säga nej, jag köper inte ditt sätt att bete dig, fuck you hejdå jag går min egen väg.

Men det finns en person jag inte kan säga nej till, det finns någon som inte lyssnar när hela jag står och skriker ”nej, sluta lägg av hållkäften!”. Och den personen är jag själv. jag kan inte säga nej till mig själv. jag vet om att alla val jag gör och gjort inte varit rätt. Jag är så medveten om mina handlingar och att vissa varit långt ifrån försvarbara. Okey, ungdom, rebell och allt de där. De e lugnt- sådant har jag ingen ånger över, jag har levt livet och tacka fan för det. Jag har aldrig haft ett behov att visa upp en fläckfri fasad, för jag är virvel vinden själv. Ler jag så ler jag, med hela jävla fejset- och gråter jag så gråter jag från ett öppet hjärta, hejdlöst gränslöst- och jag ger själva fan i vem som tar del av denna synen, det är ingen pjäs eller skådespeleri. Det är bara jag.

Men jag vet om att jag har ingen riktig spärr, och nu i ung vuxen ålder har jag köttat på. Jag har inte haft någon semester sedan jag gick ur gymnasiet. Jag har inte haft 4 veckor på sommaren och en veckas utlandssemester. För jag har aldrig velat ha det så. jag har alltid velat leva ett liv som jag inte behöver fly till varmare breddgrader för att palla med. Jag har läst om unga vuxna som har gått in i väggen, varit utbrända och blivit allvarligt sjuka. Men jag har aldrig känt igen mig, förrens nu. Inte för Att jag har gått in i väggen, men nu står jag framför den, och med Min ena hand utsträckt från kroppen kämpar jag för att hålla den på avstånd. Jag insåg idag, att jag måste lära mig att säga nej till mig själv. När arbetsnarkomanen inom mig hoppar upp och ner på sin stol med en hand vevandes i luften, ivrig över att få ta sig an ett nytt jobb eller projekt. Det är exakt då. Jag måste säga nej. För jag har tillräckligt, och det jag har vill jag göra 100% .

 

Jag vill lägga så många timmar som möjligt i sadlen, jag vill få ut så mycket som möjligt Av UPV utbildningen, och jag vill finnas där för mina elever. Och det är på någotvis dygnets 24h som springer iväg där. Dom tre sakerna är mina största prioriterar från och med nu. Alla andra saker- det är saker jag kan göra om tid finns kvar. För jag har under så många år fyllt ut och maxat mina dagar brutalt, så brutalt att jag igår fick en total knäck när jag satt i soffan 1,5 Timma på kvällen.

För de känndes onormalt, jag kände mig dålig över Att jag inte förvaltade den tiden på något annat, jag hatade mig själv över att jag satt där i soffan och inte gjorde något alls. Påföljden blev en panikattack och ett upprivet inre som vrålade ”GÖR NÅGOT!! GÅ UT OCH ÄT MED EN VÄN, GÖR PAPPERSARBETE, STÄDA, KLIPP EN HÄST, RING NÅGON, FÖLJ UPP DINA KUNDER, UPPDATERA BLOGGEN, DIN LATA JÄVEL SITT INTE BARA HÄR. KLOCKAN ÄR 19.45 LITE TILL PALLAR DU. ”

Jag vill inte en enda jävla gång till uppleva det där, jag säger nej till mig själv nu. Jag har idag skrivet ner vad som är viktigt och vad som får lov att stå tillbaka. För jag älskar mitt liv, och jag vill helst inte måla in mig själv i ett hörn för att sedan behöva boka en resa och dra iväg för att krascha i en solstol, med tårarna rullandes nerför kinderna under dom mörka solglasögonen.

Det är okej att sitta i soffan. Men jag inser att det är något jag måste öva på. Så jag började i kväll. Jag bara satt där i en halvtimma. Ingen telefon, inget plugg, ingen almanacka. Bara jag och Sigge. Vi alla har olika mål, och mitt är att kunna säga nej till Duracell kaninen inom mig.

En Miljon kramar T

Kravlöst, bettlöst

Hey vänner! Jag kämpar på. Är trött, gör mitt bästa, laddar om. Spottar i bägge nävarna som så många gånger förut. Fick skickat in min inlämning idag. Ska nog försöka sova ikapp mig. Sömn är en bristvara.

För de kommande dagarna blir intensiva- och jag tänker va etta på bollen. I morgon väntas hoppträning för Ulf och i helgen kommer det en ny häst. Söndag till tisdag är jag i Skåne och innan dess ska jag på lördag hinna med en utgång för bästa milly fyller år. Amanda har en medelsvår C start på lördag och även den vill jag gärna med på. Djuren skall trimmas och på vägen ska jag själv gärna hinna njuta en smula.

Så jag njöt idag. Stoppade på unghästarna ett hackamoore och red ut, spritt språngande galen eller vad säger ni? Rida ut ensam, bettlöst utan vare sig martingall eller halsring på dessa ynglingar till djur. Om jag är dumdristig ? Inte enligt mig.

.. För jag litar på mina hästar, jag ger dom förtroendet att vi tillsammans kan rida ut en runda. Kravlöst på ett litet ponny hackamoore. Och dom känner det så väl, dom är fullt medvetena om vilket förtroende jag ger dom. Och inte en enda gång har dom missbrukat det. Absolut att en katt i gräset kan skrämmas eller liknande. Men generellt krävs de typ en atombomb ( eller galna ryttare på en framridning ) för att få dom att gå locqo. Jag tror att man måste avdramatisera och bagatellisera mycket när man håller på med unghästar, ge dom förtroende istället för att anta att dom inte klarar ditten eller datten. Dom fullkomligt älskar att jogga ut på lite olika underlag- få ge sig omkring på lite avlånga tyglar- kravlöst, bettlöst.

IMG_1112

Det är enda gången jag rider bettlöst, det är när jag rider ut. Många andra gör tvärt om. Bettslar upp till tänderna vid uteritt- för vem vet, den där katten kanske är en tiger. För att sedan skumpa runt i paddocken på ett bettlöst träns ihop om att man är snäll mot djuret. Jag har full respekt för de ryttare som vill trimma bettlöst, men jag personligen- har ännu inget djur i stallet där detta skulle vara ett fördelaktiskt alternativ.

En miljon kramar T

Som ett minfält

Stirrar tomt framför mig, vad händer?

Den flåsar mig i nacken, ångesten. Lugna, lugna andetag. Nära sensuellt mot mina nedersta nackkotor och upp i öronen, försöker nå in i mitt huvud. Kämpar för att inte ge efter. Så jag fortsätter framåt, fram in i mitt minfält.

Jag insåg igår vilken balanslina jag går på. Jag trodde jag hade marginal och koll på läget, men nej. För en klumpig kommentar från en kund fick mig att tappa fattningen, ingenting som hen märke av. Men allt rasade inom mig, precis allt.

Minorna är många inser jag nu och jag förstår att jag måste Vara taktisk framöver för att inte falla handlöst bakåt in i ångestens omtumlande famn. Hela hösten har hitentills gått ganska bra och jag trodde att jag var på säker mark. Men igår trampade jag på en mina och sviterna sitter i ännu. Jag har ont i kroppen, känner mig låg och avtrubbad. Låter det vara så, det måste få vara så. Mitt år har svajat, jag presterade på top i skolan och gick ut med högsta betyg. Hästarna har gjort bra ifrån sig och jag har fått ett boende här på Lyckansgård där jag trivs som fisken i vattnet. Men sviterna efter Morfars bortgång, sveket från vänner och hösten som i vanlig ordning lägger fällben på mig, har gjort att jag är splittrad och skör. Skörare än jag tidigare trott.

Igår sprängdes en mina, och när jag tittade upp insåg jag att hela min vardag är ett minfält. Jag har stannat upp, för jag tänker inte trampa på en till.

En miljon kramar T

Hey, det blir en lång dag. Ovanligt ha?

4 hästar står på schamat, eller 3 hästar och en ponny för att vara exakt. Lilla Barbie ska longeras med sadel och utöver det har jag lite stallstjänst dagen till ära. Måste måste måste få klart en hemuppgift som skulle vart inne igår .. ooops.. jag suger på struktur. Hjälp ?!

Psst.. håll utkik på Hippsons gästblogg i EM.

En miljon kramar T

IMG_1095

Godmorgon med guldkant

Godmorgon vänner. Även om det väntas regn och rusk på utsidan så har jag en bra magkänsla inför denna dagen. Calissa och Ninja ska vila och istället väntar kundbesök, Lilla Barbie ska få sadel på sig och i kväll skall jag gå på ett body balance pass.

IMG_1083Startar dagen med att fodra alla hästarna inne, låtit nattens mörka täcke dras bort från gårdsplanen och nu en timma senare är det dax att sätta igång dagen på riktigt.

Unnade mig en super frukost, guldkant ❤️

En miljon kramar T

 

Lär inte mina unghästar att sparkas !

Hey vänner, det blev en lång men bra kväll. Vill verkligen tacka Varbergs RK för välorganiserade tävlingar med bra banor och fint tids upplägg.

Både Calissa och Ninja gjorde bra rundor. Calissa började hoppa till och såg sig för riktigt bra. Ninja var ganska spänd i båda klasserna men jag är otroligt glad att modet inte svekn honom. Ingen nolla med oss Idag utan någon bom föll i varje klass. Därför kommer jag nu inte att starta på ett par veckor utan lägg focus på lösjordhet och styrka.

IMG_1079

MEN

Jag har en liten fundering. Ingen utav mina två hästar är bakskygga. Jag känner mig trygg när jag rider i grupp på mina unghästar, så trygg man kan känna sig antar jag. Mina hästar är vana vid mycket och jag är inte rädd för att utsätta dom för sakern som ingår i livet som ridhäst.

Visst, skulle jag kunna sätta i en röd rosett i svansen på mina djur, även om dom inte sparkas- enbart för att få andra ryttare att hålla behörig avstånd. Men enligt mig missbrukar man då den röda rosettens funktion. Om man sätter i röd rosett på fan och alla hans hästar fasetten det inte behövs, kommer vi mista respekten för denna varningssymbol när vi är 6 ryttare på framhoppningen varav 5 med röd rosett.

MEN , bara för att mina hästar inte har röd rosett i svansen så vill dom INTE

* Bli upptrycka i ett hörn

* Få en häst i full galopp uppriden 1 m bakom arslet.

* Bli omriden på yttersidan, mellan sargen och oxern= klaustrofobi

* Fan inte hinna landa efter ett språng innan näste man skenar mot hindret.

Mina hästar sparkas inte, men en dag blir dom bli rädda för dig och din vårdslösa framhoppning – då är DET JAG, som får skiten när mitt djur laddar av en spark i skräck. Calissa blev för dagen otroligt spänd inne på framhoppningen Pga just exakt ovanstående punkter, men i stället för att ladda av en jävla kospark mot en annan häst, gick hon upp i atomer. Började studsa och gick mot skänken, vågade inte ta för sig- för hon kände sig trängd.

Med all respekt för dig och din tävlings start- jag förstår att just du behöver hoppa fram. Men plzzz, att hålla säkerhets avstånd lärde vi oss på Ridskolan, Tänk ett varv till. Ditt uppförande på framhoppningen påverkar andra hästars – men också din egen hästs uppfattning om att vara på en framhoppning. Jag vill att hästarna skall vilja gå in på framhoppningen nästa tävling också. Utan att jag skall behöva sätta en röd rosett i svansen – för att en annan ryttare med sin korttänkta ridning lärt min häst att sparkas.

En Miljon kramar T

läknings process.

Tjo, fötterna på bordet- mat i magen och två smärtstillande. Jag ska nog överleva denna natten också.

Har ägnat dagen till ära åt Att plugga, vila och ha två träningar. Det fick bli en långsam dag, och morgondagen blir på ungefär samma sätt. Faktum är att det känns Ganska ok att röra på mig, i små etapper och korta stunder lyckas jag få igång kroppen lite grann. Att ligga ner är helt klart värst, kan man sitta upp och sova? IMG_1061

Plugger gick otroligt bra idag, fick gjort en SWOT analys om både mig själv som ryttare, TRS Equestrian, Calissa och Ninja. Vad är då en swot analys?

ordet SWOT-analys står för Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats eller på svenska – Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Risker/hot. Med hjälp av dessa underrubriker fick vi fundera på hur vi är som ryttare, hur vårt företag är och hur våra hästar är.  super intressant och analytiskt på många plan. Kanske vill ni läsa detta i morgon?

En Miljon Kramar T

rhomboideus muskel

Hey vänner! Jag visste inte ens att det fanns en muskel som heter rhomboideus muskel. Tro mig, nu vet jag.

IMG_1056

 

De va då helvete, allt som gick så bra. Vi tog en premiärtur med lilla Hästlastbilen ner till kungsbacka. Det skulle bli en bättre torsdags kväll med en preminär träning för Ulf Linjendorf och som grädden på moset skulle jag och Amanda få träna ihop. Hästarna åkte fantastiskt bra i den lilla bussen, och det gick väl att köra ner.

I första gruppen red jag Calissa. Alla övningar var väldigt anpassat till unghästarna vilket passade utmärkt. Calissa gjorde ett otroligt fint jobb och jag är mycket nöjd över min konsekventa och planerande ridning. Hon gjorde fina språng och visade ännu en gång att hon har en liten talang nerv någonstans i kroppen. Älskade hjärtat.

Ninja gjorde även han ett mycket bra pass. Lite Tittig och försiktig, han vill gärna kika av och kolla läget – men hoppade väldigt väl och var övertaligsbar. För dagen var han lite framtung och jag gjorde några övergångar galopp-halt för att få honom lite på plats. Efter ett språng landande han i ganska god balans, med 3 steg senare miste han balansen något och drog sig då framåt nedåt i ett ganska brutalt ryck. Jag gjorde som sig bör- spände mage och ländrygg och höll i. Men den där lilla rhomboideus muskeln höll inte i. Ni vet som när man har ett hårband och drar det åt varsitt håll så det förlorat sin elasticitet? Exakt så. Som en jävla kniv i ryggen. Det var inget som syntes, och jag red vidare i hopp om att det bara var något som kom i kläm. 10 min senare accepterade jag smärtan och fick bli av lyft från hästen. Med ambulans hamnade jag på möndals sjukhus där man konstaterat en skada i rygg muskelaturen.

Jag är ordinerad vila, men får ändå röra på mig efter egen förmåga. Enligt läkaren är det inte en omöjlighet att jag kan få tävla på söndag- det beror på hur det känns. Just nu mår jag mest illa utav smärtan, och jag har ont i magen av all smärtlindring. Mår illa. Vill nästan kräkas. Jävla satans helvete. Det får bli en lugn dag, och sedan får vi se.

En miljon kramar T