Tryggheten i att ha ett system

Livet är mer än att gå upp på morgonen, genomlida arbetsdagen och sukta efter helgen. Kasta sig ner i soffan och fastna i dess tjocka hårda klister. Livet är mer än så, om man vill mer än så. Jag vill mer än så. Jag vill älska varje dag, jag vill växa som människa varje dag. Jag vill att morgondagen ska få gårdagen att blekna. Alltid göra större. Det behöver inte vara just utförda handlingar, det är en känsla jag pratar om. Hänger du med? Ta kontrollen, bevara balansen. 

Idag var en sådan dag som egentligen är ämnad för att gå åt helvete. Min bil är sönder och bussen är på service. Vilket innebär att jag är strandsatt. Nåja, hade ju ändå hästar att rida, pappersarbete att göra och plugg att slutföra. Så jag såg till att få allt de där gjort. Istället för att morra över de där saker som inte blir gjort när man ingen bil har. Dagen gick ändå, och jag har fått mycket gjort.

Tyvärr fick Global ett kraftigt sadelgjodstvång idag. Att han är känslig och har påvisat jordtvång är jag väl medveten om. Inget som skrämmer mig för jag vet precis hur jag ska hantera det. Ändå kom det idag. Troligtvis för att jag bytte miljö från inomhus till utomhus. tidigare har jag suttit upp inne, ridit ett par varv för att sedan hoppa av och gå ut i paddocken, vilket har fungerar bra. Idag var det dax att sitta upp i paddocken,  De lilla spänningen som uppstod räckte. Och även om jag var etta på bollen och höll mig till mitt vanliga trygga system så tvångade han. Aldrig innan har han tvångat när jag suttit på, och efter ett par regäla skjut gick han uppåt innan han bar iväg framåt. Jag lyckades ta mig av och landa på fötterna, som ett popcorn flög han genom paddocken innan han tvärnitade in i en hörna och andades ut. Lilla killen, sadla om. Göra om prosecen. Longera, böja halsen, flytta undan. Klappa, lägga en hand vid sadelgjorden, flytta. Klapp. Byta varv. Samma process, repetion. Kunskapens moder.  Sedan kunde jag sitta upp och rida, utan problem.

Det handlar om att ha ett system. Och hålla sig fast vid det. För allting kan hända och när man får ett bakslag som detta är det en trygghet både för mig och för hästen att ha ett system att falla tillbaka på. Det handlar också om som ryttare att vara totalt orädd, utan att mista respekten för hästarnas agerande. Man måste ha förmågan att kunna bagatellisera vissa saker, och man måste våga se förbi att man kanske ramlar av. Vi utbildare får helt enkelt inte lov att ta på oss hästar vars agerande skrämmer oss, vi måste veta hur man ska lösa situationer som uppstår, för dom kommer. Om inte med den ene hästen så kanske med nästa.

I morgon gör vi om det hela. Ute i paddocken om väder tillåter. En avgörande faktorn kan också varit att han inte gick ut i hagen innan ridpasset. Efter frukosten inne gick han i skritten och därefter startade jag passet. Kommer göra exakt samma process i morgon, konsekvent. Livet som ridponny. Allt är en första gång, och för denna Lilla killen, är små förändringar stora nog.

IMG_2366

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>