20170803

Ni vet när man känner sig modig, när man faktiskt vågar fast det finns något inom en som tvekar. en rädsla av att misslyckas. Rädsla över att slå sig, dö eller se dum ut. Det kommer gå över min vän, det kommer gå över den dagen du börjar göra saker och ting för dig själv. För så länge du sneglar över på motståndaren så gör du det inte för dig själv, då jämför du. Så sluta jämför, kör ditt race, gör din grej. Titta istället på dom som INSPIRERAR dig, dom du vill lära dig mer av, och framför allt – titta på dom som kan möta din blick med ett leende. Dom kan också vara dina motståndare, men på ett moget sätt.

Så när slutet av dagen närmar sig, när jag gjort allting för att stilla min rastlösa kropp och själ- och inser att jag lyckas. jag lyckas mer och mer för varje dag som går. Jag finner en inre ro snabbare nu, trotts att jag har en rad ouppklarade ärenden, en enorm huvudverk av olika anledningar. Jag lyckas allt som oftast samla mig, trycka framåt, aldrig backa. Pannben, jag ska igenom mina hinder, jag ska förbi denna huvudverken och jag ska aldrig mer få tillbaka den. Se på fan, hon har bestämt sig. ännu en gång. Akta huvudverk. snart har jag dig i ett järngrepp.

Mitt i allt så ser jag mig själv utifrån och vet inte om jag ska skratta eller gråta. För det är både dårskap, rackartyg,  och idioti som pågår här.

selfie

 

 

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>